Almedalen kräver närvaro

Almedalsveckan är en unik arena. Den ägs inte av någon och ägs därför av alla. Temat för Almedalsveckan är samhällsutveckling och formatet är dialog.

I Almedalen får man tid för det som annars är en bristvara, tid att pröva och utveckla tankar och idéer i mötet med andra människor. Almedalsveckan är en förtätning av människor som vill något. Det innebär att man har synnerligen goda förutsättningar att av en händelse stöta på någon och hamna i givande samtal med människor man annars inte skulle träffa. För att detta ska hända måste man tygla sitt kontrollbehov. Den kloke almedalsbesökaren låter slumpen och det spontana infallet påverka dagsprogrammet och får på så sätt ta del av perspektiv och resonemang som inte bara bekräftar, utan också utmanar egna idéer.

Vem bör då åka till Almedalen? Alla som är intresserade av samhällsutveckling och öppna för att lyssna och lära i mötet med andra människor. Är du dessutom social och tycker om att diskutera samhällsutveckling kommer du vara som fisken i vattnet.

Tre goda råd:

  • Lämna visitkorten hemma. En bra vecka innebär att du kommer träffa 3 – 5 personer som du verkligen har anledning att fortsätta dialogen med. De kommer du garanterat att minnas och de blir jätteglada när du googlar upp dem och kontaktar dem i augusti.
  • Lär dig mingla. Grundtips för dig som känner dig borta i minglet – leta efter de som känner som du. De står sannolikt ensamma, utspridda efter väggarna i lokalen. De kommer bli superglada och tacksamma när du kommer fram och presentar dig. Att de där supersociala mingelproffsen i rummets mitt skulle vara så mycket mer givande att prata med är en vanlig missuppfattning.
  • Dra själv gränsen mellan arbete och fritid. Låt bara din arbetsgivare betala för de timmar du jobbar och de måltider som kan relateras till ditt arbete, stå för resten själv. Det ger dig frihet att vara spontan och medveten om värdet av att kunna vara det.

Slutligen, det går faktiskt att åka till Almedalen själv och inte yppa ett ord på hela veckan. Konsekvensen blir en inre dialog som mycket väl kan visa sig ovärderlig.

Leve evolutionen!

 

Olle Nyström
olle.nystrom@minnesota.se